PSYKOSYNTES – ”EN PSYKOLOGI MED SJÄL OCH VILJA”

I Psykosyntes ses människan som en helhet bestående av kropp, känslor, intellekt och själ. Tillsammans samverkar de och alla delar bör betraktas i allt vi gör – annars uppstår obalans. I Psykosyntes lär vi oss också se våra tillkortakommanden och olikheter som en utvecklingsmöjlighet
i stället för hinder.

Psykosyntes är en både en utvecklingsmodell och ett terapeutiskt förhållningssätt.
Det centrala i Psykosyntes är att finna en upplevelse av sammanhang och att livet
är begripligt, hanterbart och meningsfullt.

Psykosyntes grundades av den italienske psykiatern Roberto Assagiolo i början av 1900-talet. Assagiolo var samtida med både Sigmund Freud och Carl Jung och liksom Jung tog även Assagiolo avstånd från psykoanalysen, som han ansåg fokuserade för mycket på det sjuka hos individen. Assagiolo såg i stället människan som en i grunden frisk organism, även om den tidvis fungerar sämre.

Assagiolo skapade en psykosyntes som är baserad på människans vardagsverklighet och bygger
på att varje människa är unik med en egen potential för utveckling. Det är en bred och inspirerande modell för personlig utveckling.

Assagioli var mycket inspirerad av andra länders olika synsätt i andliga frågor. Han kombinerade
det traditionellt västerländska och det psykoanalytiska synsättet  med det djupare existentiella perspektivet i den österländska filosofin.

Diplomerad Psykosyntesterapeut 1992, 3-årig utbildning på PsykosyntesAkademien 1989-1992.